Vi är faktiskt hemma...

... vi har bara glömt att tala om det! Sista delen av resan innehöll lata dagar i Bela Crkva, storstadsliv i Belgrad och, självklart, bältesceremoni. En fantastisk resa har tagit slut, men jag är säker på att vi alla bär med oss våra erfarenheter och nya vänner länge, länge. Förhoppningsvis blir det en återträff senare i höst där vi får träffas och titta på bilder, skrattas och minnas, men det här blir det sista blogginlägget. Så tack enormt mycket för att jag fick vara ledare för de bästa 42 Exploriterna!

Glass

Läget för våra älskade exploriter är lite rastlöst, lite svettigt, lite trött men väldigt bra. Imse gör Serbiens godaste kaffe och det är bara här man kan gå in på ett kafé, beställa tolv kulor glass (alla smaker de har) och inte bli ruinerad. Sjukt bra grej. Vi kan nog ordna ett glasstest för er hemma i Sverige som inte kan beställa tolv kulor på en och samma gång! 

Zajecar

Efter att ha bott i Gamzigradska Banja en natt flyttade vi till den närliggande staden Zajecar och den scoutgård där vi ledare har bott de senaste tio dagarna. Igår gjorde alla patruller en uppgift där de berättade kort om sin vandring och ritade ut vandringsvägen på vår stora karta. Efter det blev vi bjudna på middag av de lokala scouterna, en slags böngryta som är vanlig att scouter här äter (självklart tillsammans med vitt bröd). Vissa ägnade sen kvällen åt att spela fotboll med serbiska scouterna och andra passade på att bada i den kvällsöppna poolen här i området!

Idag blir det besök på statsmuseet, kanske lite shopping, glassätande och vi ledare fortsätter att läsa loggböcker och mäta kartor. 

Alla i mål

Målgången var för två dagar sen i den lilla spaorten Gamzigradska Banja. Vi hade peppat med ballonger, hemrullade chokladbollar (som inte riktigt smakade som hemma), vattenmelon, kall dryck och spellista med svensk musik. Kl 13 när målgången började stod vi redo och inväntade första paret. Vi hade sett några stycken på morgonen, och funderade över vem som skulle lyckas smita ifrån dem andra och springa i mål. Det blev Ida och Jessika som kom spurtandes in i mål, skrek av lycka och poserade framför kameran! Det ramlade in några till par tillsammans med dem, och sen var det igång. Vi ordnade vadslagning i målet om vilket par som till exempel hade gått längst, blivit bjudna på flest restaurangmåltider och använt mest Leukoplast.

När vattenmelonen var uppäten slussade vi vidare våra exploriter in på hotellet i i Gamzigradska där dusch, säng och tvätt av kläder väntade. Vi tog hål på några fotblåsor, men i övrigt mår alla oförskämt bra! Ett dygns vila på hotellet och en liten kvällsceremoni, nu är hela expeditionen samlad igen!

Målgång imorgon

Nu har vi tagit igen oss efter byfesten och alla intryck där. Det kändes allt lite märkligt att vara som någon slags hedersgäst i Zvezdan, alla ville bjuda på mat och visa upp vad de gjorde.

Imorgon är det målgång i Gamzigradska Banja och vi är sjukt peppade! Det ska bli himla kul att träffa alla exploriter igen och få läsa om alla äventyr, bravader och missöden som de hunnit med under de tio senaste dagarna. 

Byfest i Zvezdan

Igår kväll blev vi bjudna på byfest i Zvezdan, en grannby till Zajecar. 

Det fanns massa mat från området.

Jakob och Vanja blev intervjuade av lokal-TV.

Runda tanter som visade upp hantverk och mat.

Väldigt, väldigt prestigefylld grytkokartävling!

Vi fick äntligen lite Balkanbrass!

Resten av kvällen var det uppvisning av traditionella danser och sånger.

Imse fick en bok om byns historia.

Bildkavalkad

Den ena bussen under avsläppsdagen.

Desiree och Lovisa.

Mimmi och Christoffer. 

Folke och Erik.

Tränar han inför Vätternrundan nästa år?

Farmor och kaffet.

Farfar.

Varmt även för serberna.

Stiga är väl svenskt?

Jakob ute på stadstur.

Hus för nygifta.

Var är vi egentligen?

Jakob vill köra hem på en sån här.. traktor. Eller vad är det? Flakmoppe?

Kyrka inbyggd i berget.

Jesper tar det lugnt på stan.

Glass!

Checkpoint 2

Vi har haft vår andra checkpoint, och alla verkar må bra ute på landsbygden. En del är trötta på att vandra och många ser fram emot målgången på måndag, medan andra verkar ha kommit in i någon slags rytm när det gäller vandrandet. 

Imse och Jesper har checkpoint.

Bilder från Nis

Vår lägerplats utanför Nis, vid sjön Oblacina.

Emma och Jessika blir intervjuade av serbisk TV i Nis.

På väg in på koncentrationslägret. 

Internetanslutningen är lite långsam, men fler bilder kommer!

Nis och avsläpp

Vi är i Serbien och mår bra! Det går inte riktigt att föreställa sig värmen innan, men varmt är det! Vi spenderade de första dagarna i Nis, en stad i södra Serbien. Där bodde vi på ett scoutcenter vid en sjö utanför stan, gick på stadsvandring med stadens scouter, hade lägerbål, åt en typiskt stor serbisk middag på restaurang och var på besök på ett koncentrationsläger.

På midsommarafton släppte vi ut alla deltagare på deras vandring. Tio dagars äventyr väntar, och vi är faktiskt lite avundsjuka! Det kommer säkert att vara svettigt, jobbigt, skavsårigt men förhoppningsvis riktigt kul och lärorikt!

Vi ledare roar oss med att dricka kaffe, äta fetaost, tejpa ihop alla kartor till en enda gigantisk och tar det lugnt. Imorgon är det checkpoint-dag när alla deltagare ska ringa in och rapportera läget. Jag ska försöka ladda upp lite bilder!

Avfärd

Imorgon är det dags! Kl 14, terminal 5, Arlanda, var där eller var en fyrkant!

En vecka!

Det har hunnit bli juni, några av er tar studenten i dagarna och vi andra drömmer om all glass och fetaost vi ska äta i Serbien. Vi ledare fixar med den sista planeringen, viker kartor, bokar bussar och museer. Fullt upp helt enkelt. Resan börjar närma sig, det är bara en vecka tills vi ses på Arlanda!

Förträff och förberedelser

Vi har hunnit med att ha förträff i Uppsala för två veckor sen. Första gången som hela gruppen samlades, och det var riktigt kul att få se allas ansikten i verkligheten! Vi hann gå igenom en hel del under helgen, allt ifrån utrustning, EB-kunskap till bra att veta om Serbien. Helgen kanske kan sammanfattas med att det kommer bli varmt i sommar, en uppmaning om att ta hand om era fötter och kängor och att det kommer bli sjukt kul!

Just nu är det en hektisk tid med mycket förberedelser (därav lite dåligt med bloggande) och även lite fantasibrist när det gäller ämnen att skriva om. Har du något du vill läsa mer om får du gärna kommentera. Det kan vara allt ifrån fotvård till serbernas kaffevanor!

Rekresa

Förra veckan for vi ledare på rekresa till Serbien. En intensiv vecka med starkt kaffe, lummiga dalgångar, nya serbiska scoutvänner, brutal arkitektur och intressant historia. Sommarens resa kommer bli något utöver det vanliga!

Bokklubben presenterar

Bokrean är i full gång och där hittade jag Katt i Warszawa och andra berättelser om livet under kommunismen av den kroatiska författaren Slavenka Drakulic.

"Titos papegoja, den äldsta byrackan i Bukarest, en vetgirig mullvad under Berlinmuren och Gorby, katt hos den gamle Generalen i Warszawa. Det är några av huvudpersonerna i Slavenka Drakulics stillsamt humoristiska fabler över livet i Östeuropa före och efter kommunismens fall.

Sex noveller diskuterar hur vi ser på det förflutna, vad vi kan lära oss av det som har hänt och vad vi gör av våra erfarenheter. Var övergången till demokrati och kapitalism en förändring enbart till det bättre - för alla? Välkommen till en guidad tur på Kommunistiska museet."

Finns på bland annat Adlibris och Bokus. Trevlig läsning!

Ensamma i tio dagar

Känslan när du och din parkamrat precis har blivit avsläppta och kommer att vara tillsammans dygnet runt i tio dagar - om tre månader är det dags för den känslan!

Fotviktigt

De flesta av oss på expeditionen har tillräckligt med hajkerfarenhet att veta att bra skor är A och O under en vandring. De flesta av oss har säkerligen just sådana bra skor från Lundhags, Meindl, eller vad det nu må vara, men nu är det ändå tillfälle att tänka till hur bra de egentligen är och om du vill göra något åt dem för att göra dem ännu bättre. Har du ett par trotjänare som är dina fötters bästa vänner vill du kanske sula om dem för att de ska orka med vandringen.

Ett par Lundhagskängor är till exempel ett utmärkt verktyg i skog och mark, men under expeditionen kommer du till största delen gå på hårt underlag (asfalt eller sten) samtidigt som du har en packning som kanske väger lite mer än vanligt. Det här kommer vara ganska påfrestande för fötter och knän, då kan ett par dämpande iläggssulor hjälpa.

Det finns många slags fötter – och hjälp för dem

Är det så att du har kraftig pronation eller supination (foten ”lutar” in eller ut när du går) behöver du kanske ett par iläggssulor som kompenserar för det. I annat fall kan dina knän få ordentligt med stryk. En del kängor har inbyggd kompensation för det, men kolla gärna upp det. Ett enkelt sätt är att se efter hur sulorna är slitna. Om du har ett lätt tryck mitt på ovansidan av foten kan det vara så att hålfoten eller fotvalvet inte får tillräckligt stöd. Då trycks benen i foten ihop och kan nöta mot varandra. Går man tillräckligt länge med det problemet kan benen som nöter mot varandra till slut gå av, en så kallad marschfraktur, eller i alla fall orsaka blödningar i foten. I vilket fall kommer det göra ont, och kan till och med ge dig men efter vandringen som förhoppningsvis går att genomföra, men det är tveksamt även vid en ”lätt” skada.

Oavsett vad du väljer att göra så gör det nu! Även den minsta förändring innebär att dina kängor behöver gås in igen eller dina fötter behöver vänja sig vid kängorna. Gör du det här under vandringen kommer du garanterat få problem (ni kan fråga mig hur mina fötter såg ut efter att jag bytt till nya iläggssulor precis innan vandringen...). När du går in dina kängor så se till att du gör det under samma förutsättningar som du kommer ha under vandringen, använd samma strumpor, vandra istället för att stå hemma och trampa, ha ryggsäck på ryggen etc.

Mellan fot och sko – strumpa!

Även i de mest välsittade kängorna rör sig foten en liten aning varje gång du tar ett steg, när två ytor rör sig mot varandra uppstår friktionsvärme som i det här fallet orsakar värmeblåsor på fötterna. Genom att använda flera par strumpor kan man få friktionen att värma på en yta på ett litet avstånd från huden och risken för blåsor minskar. Med andra ord: använd helst två par strumpor även i välsittande kängor. Det finns en fördel till med detta, fuktiga fötter ökar risken för skavsår och två par strumpor i rätt material (ull eller funktionsmaterial) hjälper till att hålla fötterna torra. Ett lager som transporterar bort svetten från huden och ett lager som ventilerar ut fukten ur skon. Visserligen finns det kängor med Gore-Texmembran och liknande, men till skillnad från skalplagg andas dessa väldigt lite. Se därför till att dina strumpor når ovanför skaftet på kängorna, just för att strumporna ska få möjlighet att ventilera ut svetten från foten.

Köpa nytt?

Hittills har det handlat om dina befintliga kängor, vad ska man då tänka på om man kommit fram till att man behöver köpa nya? Kortfattat ska du ha ett par kängor som ger dig stöd för vristen och låter dina fötter och vader arbeta så naturligt som möjligt med undantag för vissa kompensationer och stöd av foten. I övrigt ska du själv känna efter vad som känns bra. Det finns lika många sorters fötter som det finns människor och alla har olika behov. Prova och tänk efter vilken sorts sko du vill ha snarare än vilket märke du ska köpa. Det är även viktigt att fråga sig hur du kommer använda kängorna efter att du kommer hem från Explorer Belt, är du inte ute och vandrar krävande vandringar i fjällen varje sommar behöver du antagligen inte köpa ett par väldigt höga (och ofta ganska dyra) kängor, då fungerar det väldigt bra med en något längre känga. Om man köper en lättare vandringssko (det som ofta kallas trekking-/hikingsko) ger det ofta sämre stöd för foten och vristen och de tål inte heller väta lika bra som en känga.

Olika tillverkare har olika uppfattningar om hur en bra sko är, men det är dina fötter som ska gå i den så det är dem som avgör i slutändan. Om butiken har en ortopedtekniker så fråga gärna om du kan få hjälp i ditt val av denna, ett par bra kängor kommer göra din expedition mycket roligare.

Fakturor

Det har varit väldigt mycket krångel med fakturorna för EB och vi hoppas hoppas verkligen att de ska vara utskickade nu! Jag vill bara understryka att ingen av er har blivit av med er plats bara för att fakturan inte har kommit och betalningsdatumet är även framflyttat för att ni ska hinna betala i tid. Har ni fler frågor om detta drama, hör av er till oss ledare!

Ledarteamets träffas

I helgen har vi och alla andra arrangemangsledare kriskurs i Stockholm. Inte för att vi tror att det kommer hända kriser under EB, utan för att vi ska vara förberedda på allt tänkbart som kan hända i ett främmande land. Det blir toppen att träffa mina EB-kollegor igen, jag hoppas bara de norrländska transporterna fungerar som de ska!

Vi har fått en blogg!

EB Serbien har fått ett till ställe att sprida information på! Här på bloggen kommer vi skriva om förberedelser, Serbien, utrustningstips och annat smått och gott för alla som vill följa oss. Förhoppningsvis kommer vi även att kunna uppdatera bloggen under tiden vi är i Serbien!